Jesus från Nasaret – kristendomens förgrundsgestalt – är en av världshistoriens mest kända, omdiskuterade och inflytelserika personer. För drygt 2,3 miljarder människor, alltså närmare en tredjedel av jordens befolkning, är han Guds son och historiens stora predikant och sanningssägare. Även den som vänder honom ryggen behöver förhålla sig till honom: det är svårt att förstå de senaste två årtusendenas västerländska kultur utan kunskap om Jesus och hans budskap.

Men hur mycket vet vi egentligen? Det finns de som hävdar att Jesus aldrig har existerat – har de en poäng? Vad var det som gjorde hans budskap så radikalt och hotfullt att myndigheterna i Jerusalem ansåg sig tvungna att gripa, förhöra, döma och avrätta honom? Hur kunde den lilla gruppen kring Jesus i Galileen på relativt kort tid utvecklas till en av det romerska imperiets mest dynamiska rörelser – och till slut bli en del av statens ideologi?

Och hur ska vi förstå evangeliernas mirakelberättelser? Finns det belägg för de under som tillskrivs Jesus i Nya testamentet – att han gick på vatten, förvandlade vatten till vin och botade sjuka och förlamade så att de kunde resa sig och gå hem?

I denna repris av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Jesus. Samtalet rör sig mellan obarmhärtig källkritik och nyfikna ”deckarspekulationer” kring uppståndelsens mysterium.

Bild: Christ Pantocrator (Sinai) – en enkaustisk ikon från 500–600-talet, Saint Catherine’s Monastery, Sinai. (Obs: något beskuren.) Public domain via Wikimedia Commons.

Klippare: Aron Schuurman

Producent: Urban Lindstedt

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inget monster har haft lika stor framgång i romaner och filmer som vampyren. Under sistlidna två sekler har åtskilliga blodsugande ädlingar och förförare spritt död och förintelse omkring sig – lyckligtvis bara i fiktionens värld. Vår tids filmvampyrer har emellertid föregångare, vilka våra förfäder och förmödrar tog på största allvar. Vampyrens utveckling från våldsam gengångare till modernt massmediafenomen är lång och krånglig.

Själva ordet ”vampyr” är serbiska och spreds över Europa i mitten av 1700-talet, sedan en rapport från en österrikisk militärläkare, som trodde sig ha bevittnat en smärre vampyrismepidemi, blivit läst över hela kontinenten. Detta sammanföll med upplysningstidens ifrågasättande av folkliga vidskepelser, vilket förklarar varför vampyrerna plötsligt blev mycket populära att debattera i vetenskapliga kretsar.

Dessförinnan hade vi dock haft en lång historia av iakttagelser och diskussioner om gengångare, vilka i allt väsentligt var regionala varianter av de serbiska vampyrerna. För skandinaviskt vidkommande kan vi spåra gengångartron tillbaka till våra äldsta historiska källor, till exempel isländska sagor och Saxo Grammaticus Gesta Danorum. Bockstensmannen, vårt mest kända svenska medeltida mordoffer, begravdes på ett sätt som vittnar om att mördarna fruktade att han skulle gå igen. Omvandlingen av dessa monster till dagens betydligt mer charmfulla bekantskaper – till exempel greve Dracula och Edward Cullen i Twilight – inleddes först under romantiken på 1800-talet.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om vampyrer i historia och folklore.

Bild: Vampyr II av Edvard Munch, 1895, public domain Munchmuseet, Oslo.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 1700-talet blomstrade Sveriges vetenskapsliv och herrgårdskultur. Inspirerade av impulser från omvärlden gjorde både landsbygdspräster, adelsentreprenörer och Uppsalas akademiker banbrytande upptäckter som lade grunden för en svensk upplysningstid. För eftervärlden är det framför allt Carl von Linné som kommit att symbolisera denna epok, men verkligheten var betydligt mer brokig – och rikare.

Ett utmärkt exempel på tidens vetenskapliga pionjärer är Anders Celsius, känd för temperaturskalan som bär hans namn. För sina samtida var han ett universalgeni – han väckte beundran i hela Europa och deltog bland annat i den franska vetenskapsakademins expedition till Tornedalen, vars syfte var att fastställa jordens form.

En annan banbrytare var Eva Ekeblad, som genom experiment visade hur potatis kunde användas till att tillverka både brännvin och puder. Potatisen var vid denna tid fortfarande en ny och misstänkt växt i Sverige – och Ekeblads upptäckter spelade en viktig roll i dess spridning.

På den svenska landsbygden verkade samtidigt personer som Gustaf Fredrik Hjortberg, präst i Halland, som inte bara studerade botanik utan också experimenterade med elektricitet och deltog i ostindiefararresor. Och bland de driftiga brukspatronerna märks Peter Christoffer Cederbaum, verksam i östra Småland, som representerar herrgårdens roll som centrum för både produktion och vetenskaplig nyfikenhet.

I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh om herrgårdskulturens betydelse och de svenska snillenas roll i 1700-talets upplysningstid.

Bildtext: Linné i sin kolt efter resan i Lappland, kopia från 1853 av Hendrik Hollander Cz. efter ett original av Martinus Hofman målat 1737. Carl von Linné avbildas i samisk kolt och håller i handen blomman Linnaea borealis, som kom att bära hans namn. Public Domain

Källa: University of Amsterdam Wikipedia

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.