Hitta din personliga motståndskraft!

Petra Malm – f.d. operatör i Försvarsmaktens hemligaste förband och aktuell med boken Stark – delar sina mest konkreta verktyg för en vardag som håller.

Luckor i kroppen

Petra beskriver sårbarhet som något nödvändigt – inte svagt. Utan förmågan att se sina egna svagheter, det hon kallar "luckor i kroppen", kan man inte heller fylla dem. Och det krävs mod att öppna den dörren.

– Om du inte är sårbar vet du inte vad dina svagheter är. Och svagheter är inte något dåligt – det är luckor som du mår bra av att fylla igen. I sin första bok utvecklar Petra detta djupare.

Det klassiska fällan är att kompensera med kontroll och prestation utåt, medan något inom en pyser. Petra kallar det en pyspunka – svårt att sätta fingret på, men något som märks. Man hittar syndabockar. Man skrattar mindre. Något stämmer inte.

Stanna upp – med dig själv

Petra reflekterar över hur sällan vi faktiskt är med oss själva. Petra utmanar: hur ofta tar du upp telefonen utan att egentligen veta varför? Den tiden – skrollandet, serien, scrollandet igen – kan läggas på något annat.

– Kalla det medarbetarsamtal med dig själv. Avsätt tid i kalendern: vart är jag just nu, vart vill jag, är veckorna som jag vill att de ska vara?

Det behöver inte kallas mindfulness eller meditation. Det handlar om att vara med sig själv tillräckligt länge för att faktiskt märka hur man mår.

Warrior mindset i vardagen

I sin nya bok Stark skriver Petra om warrior mindset – och understryker att det inte handlar om att alltid vara på topp. Det handlar om att veta vad som finns inom dig, och kunna plocka fram det när dagen kräver det.

– Motivationen är en färskvara. Du behöver jobba med den varje dag. Och det gör du bara om du är uppkopplad mot dig själv.

Precis som man går till jobbet utan att alltid vara motiverad – lagar mat, hämtar barn – kan man röra på kroppen utan att motivationen är fulladdad. Men det kräver att man vet varför. Petras råd: sätt dig med frågan ordentligt. Vill du kunna leka med barnbarnen? Springa länge? Vara mentalt skarp på jobbet? Den målbilden är det du plockar fram när det tar emot.

Grunden som håller

Kost, sömn, rörelse och reflektion. Petra är tydlig: de fyra hänger ihop, och om ett ben saknas märks det i resten. Sömnen är hennes prio ett – alltid. Men hon påminner om att sömnen är ett resultat av dagen, inte något man bara bestämmer sig för.

– Starta dagen som du vill ha den. Inte genom att genast ta upp telefonen, utan genom att skapa det du behöver. Fem minuter räcker.

Och när stressen sitter i kroppen: hitta pulsen på handleden, slut ögonen, visualisera hur hjärtat pumpar. Enkel, konkret, platsobunden. Ju oftare du gör det, desto lättare är det att nå den platsen när du verkligen behöver den – på väg in på ett möte, på väg hem till familjen.

Reflektionsfrågor – för dig

Vad ger dig energi just nu – och vad tar energi?

När märker du att du är en pyspunka hos dig själv?

Hur startar du din dag – och är det ett aktivt val? Om inte- vad skulle vara en bra start för dig?

Diskussionsfrågor – för arbetsgruppen

Hur skapar vi på vår arbetsplats utrymme för att faktiskt vara med sig själv – inte bara prestera?

Vad signalerar vår kultur kring återhämtning, sömn och rörelse?

Vad skulle det innebära för oss att jobba lika seriöst med den inre grunden som med prestationen?

Vad är vår kollektiva "pyspunka" – och vågar vi prata om den?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här avsnittet får du förstås lyssna på som du vill men ett förslag är att lyssna under en promenad, reflektera, tipsa dina kollegor om att göra detsamma och sen diskutera och reflektera tillsammans!

Vad är The brain economy – och vad betyder det för din verksamhet?

McKinsey och World Economic Forum lyfter hjärnkapital som en av de viktigaste framtidsfrågorna – ur både tillväxt- och riskperspektiv. Men vad innebär det, och vad kan det betyda för er?

The brain economy- två viktiga delar?

Brain economy handlar om att se hjärnan som en resurs vi behöver hushålla med. Begreppet består av två delar:

Hjärnhälsa – mental hälsa, kognitiv funktion och återhämtningsförmåga, både nu och på sikt

Hjärnkompetenser – analytiskt tänkande, kreativitet, emotionell intelligens, anpassningsförmåga och förmågan att navigera med AI

Varför är det viktigt just nu?

AI ersätter inte människor – det höjer ribban för mänskliga förmågor

Ju mer AI kan göra, desto tydligare blir vad bara vi människor kan bidra med

Konkurrenskraft avgörs alltmer av förmågan att tänka kritiskt och fatta beslut i osäkerhet

Hjärnhälsa är strategisk HR-fråga globalt

Fem områden för organisationer att arbeta med

• Skydda och stärka hjärnhälsa
• Utveckla hjärnkompetenser
• Investera systematiskt i hjärnkapital
• Mät det som faktiskt påverkar kognitiv prestation
• Mobilisera ledarskap

Reflektionsfrågor – för dig:

• Var i din organisation är den kognitiva belastningen som högst?
• Vad gör ni redan idag som stärker hjärnkapital?
• Hur stor del av ditt arbete är proaktivt respektive reaktivt?
• Vad gör ni för att träna de hjärnförmågor som AI inte kan ersätta?
• Vad skulle vara den största vinsten i att stärka förutsättningarna?

Diskussionsfrågor – för gruppen

• Vilka hjärnkompetenser är mest kritiska i just vår verksamhet? Tänk igenom vilka förmågor ni faktiskt behöver mest i ert dagliga arbete – och i framtiden. Är det analytiskt tänkande, förmågan att samarbeta i komplexa situationer, kreativitet eller kanske stresstålighet? Och hur väl matchar det mot hur ni idag prioriterar kompetensutveckling?
• Hur stöttar våra arbetssätt och möteskultur utrymmet för kognitiv återhämtning? Titta konkret på en vanlig arbetsdag eller arbetsvecka. Finns det naturliga pauser mellan möten? Hur ser balansen ut mellan back-to-back och luft i kalendern? Vad signalerar kulturen – är det okej att ta den återhämtning man behöver, eller finns det en outtalad förväntan att alltid vara på?
• Hur ser ni till att medarbetare har tid för fokusarbete? Fokustid är en förutsättning för att ha tillgång till hjärnans bästa förmågor. Finns det strukturer som skyddar den tiden, eller drunknar den i möten och löpande kommunikation? Vad skulle behöva förändras för att fokusarbete faktiskt ska bli möjligt – inte bara i teorin?
• Vad skulle ett systematiskt investerande i hjärnkapital kunna skapa för värde för er? Försök konkretisera det. Vad skulle det innebära för prestation, innovation och välmående om ni tog det här på allvar? Och vad kostar det er idag att inte göra det – i form av kognitiv överbelastning, sjukfrånvaro eller tappad förmåga att attrahera och behålla rätt människor? Att få rätt saker gjort?
• Hur mäter ni idag – och vad borde ni mäta istället? De flesta organisationer mäter sjukfrånvaro och kanske stressnivåer. Men vad säger det egentligen om hjärnkapitalet? Vad skulle ni behöva följa för att tidigare fånga signaler på kognitiv överbelastning eller bristande förutsättningar – och vad har ni redan tillgång till som ni kanske inte använder fullt ut?

Lycka till med din och er reflektion!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När tiden inte bara ska räcka – utan också kännas meningsfull

I det här avsnittet pratar jag med historikern och författaren David Larsson Heidenblad om något som berör oss alla: vår tid. Inte bara den mätbara tiden – kronos – som styr våra kalendrar, möten och deadlines, utan också kairos. Den tid som handlar om hur vi upplever tiden, om kvaliteten i den och om när vi känner att vi faktiskt är där vi vill vara.

Vi pratar om hur lätt det är att dras in i ett ständigt fokus på effektivitet. Böcker, appar och metoder som lovar att hjälpa oss få mer gjort på kortare tid. Men vad är egentligen syftet? Är målet bara att hinna mer – eller att skapa mer av den tid som känns meningsfull? Samtalet blir en utforskning av hur vi kan tänka kring tid på ett lite annat sätt, både i arbetslivet och i livet i stort.

Struktur som skapar utrymme

David har forskat mycket om hur människor genom historien har förhållit sig till tid, och i sin bok Ta din tid undersöker han hur vi idag försöker navigera i ett arbetsliv där många upplever att tiden inte räcker till.

I vårt samtal delar han med sig av flera insikter från både forskning och egen erfarenhet. Vi pratar om varför många upplever att de får för lite tid till sin kärnuppgift på jobbet, och hur möten, avbrott och ständiga skiften mellan olika uppgifter kan göra arbetsdagen både splittrad och energikrävande.

Samtidigt lyfter David något som kan låta enkelt men som ofta är svårt i praktiken: värdet av luft i systemet. Att skapa utrymme för djuparbete, fokustid och längre tankelinjer. Att våga planera med marginaler. Och ibland ställa en fråga som organisationer kanske borde ställa oftare: vad skulle vi kunna sluta göra?

Vi pratar också om hur strukturer – som veckovis planering eller gemensamma fokustider – kan hjälpa oss att få bättre förutsättningar för det arbete som faktiskt kräver koncentration och kreativitet.

Det här är ett avsnitt för dig som vill reflektera över din egen tid – och över hur vi kan skapa mer av den tid som inte bara går fort, utan också känns värdefull.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.